Lämna sidan

Det är okej att berätta

Ibland kan det kännas svårt att berätta om jobbiga saker som man har varit med om. Även om det känns jobbigt eller otäckt är bättre att berätta för någon än att inte göra det. Om man kan berätta för någon i familjen eller för en kompis är det bra. Ibland kan det också vara bra att berätta för någon som jobbar med att hjälpa barn. Då kan man få den hjälp man behöver.

Ibland är vuxna dåliga på att lyssna och förstå

Vuxna förstår inte alltid vad barn menar och är ibland dåliga på att lyssna. Därför kan man behöva säga vad som har hänt flera gånger. Det finns också barn som har berättat för en vuxen utan att det har blivit bättre. Då är det bra att prova att berätta för någon annan som förstår. Om man inte vill eller kan berätta om det som har hänt kanske man försöka säga hur man mår istället. Många barn som har berättat tycker att det blev bättre efteråt, även om det var jobbigt också.

”Det började med att jag berättade för min bästa tjejkompis precis när vi slutade. Hon visste inte riktigt hur hon skulle hantera det. Hon reste sig upp och gick därifrån, och så höll jag tyst i två år till. så berättade jag för en tjejkompis, som berättade för mig att hon varit utsatt, så då vågade jag berätta för henne. Sen berättade jag för mamma”.

/Thea


(Från barnombudsmannens rapport Signaler)

 

Det finns mer!