Hatbrott är brott som riktas mot någon som tillhör en särskild grupp. Det kan handla om religion, hudfärg eller sexuell läggning. Hatbrott kan kännas extra jobbigt eftersom det handlar om din identitet. Om du tror att du är utsatt för ett hatbrott ska du anmäla det till polisen.
Hatbrott kan vara många olika brott och de kan begås både IRL och på nätet. Det kan vara brott som begås med våld mot dig, att någon förstör något som du äger eller att någon ofredar dig. Att ofreda betyder ungefär att störa dig på ett obehagligt sätt. Om någon säger elaka ord till dig som inte är sanna kan det vara brottet förtal.
Vem som helst kan bli offer för hatbrott. Du behöver inte tillhöra en viss grupp. Det räcker att den som begår brottet tror att du tillhör en viss grupp eller tycker att du hör ihop med en viss grupp.
Det kan vara svårt att veta om det du har utsatts för verkligen är ett hatbrott.
Du behöver inte själv veta om det du utsatts för är ett brott eller vilket brottet är. Det är polisen som avgör om det du varit utsatt för är ett brott och om det är ett hatbrott.
Det är viktigt att du berättar för polisen om du tror att brottet är ett hatbrott. Det är viktigt för deras utredning. Om det går att visa att den som gjorde brottet ville kränka dig för den du är kan hatbrott straffas hårdare än andra brott.
Hatbrott kan upplevas som värre än andra brott eftersom det handlar om vem du är. Ofta vill den som utsätter dig för ett hatbrott skrämma, inte bara dig utan hela den grupp du tillhör. Det kan göra att andra som tillhör samma grupp som du blir rädda. Det kan ta tid att känna sig trygg igen om du varit med om ett hatbrott.
Om du tror att du är utsatt för ett hatbrott ska du anmäla. Det är viktigt av flera anledningar, bland annat för att polisen ska kunna skydda dig, och för att du ska kunna få stöd. Det är också viktigt att polisen vet vilka brott som sker i samhället så att de kan göra vad de kan för att brotten ska minska.
Ganska många av de som utsätts för hatbrott har blivit utsatta flera gånger. Då kan det ibland vara svårt att förstå att det faktiskt är ett brott, eftersom det känns som en del av ditt dagliga liv. Även sådant som känns som en småsak för att du är van vid det kan vara ett brott.
Du som utsatts för hatbrott kan ha särskilda behov. Kanske är du rädd för vad som ska hända efter du gjort en anmälan. Du har rätt till stöd och du kan få hjälp av socialtjänsten eller en brottsofferjour. En del får hjälp av det samfund de tillhör eller en förening som jobbar för deras intressen. HBTQI-personer kan få stöd från RFSL:s stödmottagning.
På vissa platser i landet finns grupper inom polisen som arbetar med hatbrott. Där kan du få en kontaktperson som tar hand om ditt ärende.
Om du känner dig rädd efter brottet är det bra att prata med någon om det. Det kan vara någon i familjen eller en kompis. Ibland är det bättre att berätta för någon utanför familjen eller din kompiskrets, till exempel en skolkurator.
Om rädslan sitter kvar i kroppen en längre tid kan du behöva hjälp av en psykolog eller terapeut för att känna dig trygg igen.
Även om det är tydligt för dig att du är utsatt för att du tillhör en viss grupp kan polisen inte alltid visa att du är utsatt för ett hatbrott.
Det innebär att polisen inte kan bevisa att brottet begicks för att gärningspersonen ogillar den grupp du tillhör. Då kan det som hänt dig inte beskrivas som ett hatbrott i en rättegång. Det här betyder inte att polisen inte tror att brottet var ett hatbrott, utan att de saknar tillräckliga bevis.
Du kan läsa mer om hatbrott och rasism på Brottsoffermyndighetens och Umo:s webbplatser.
Polisen och Brottsofferjouren har också tagit fram filmer om hatbrott som ligger på Youtube.
Hatbrott kan upplevas som värre än andra brott eftersom de handlar om vem du är. Just därför ska du berätta för en vuxen när något inte känns bra.
